I dag var jag och Anders med i TV4 och pratade om våra böcker.
När vi var klara där så träffade vi Susanne, som senare skulle skrapa en TRISS-lott i TV.
Hon berättade om sin son, som nu var vuxen.
När han växte upp så läste han Suneböckerna och älskade dem!
Det var de enda böckerna han läste!
Så hans lärarinna berättade på utvecklingssamtalet att det var slut med detta.
Han fick inte längre läsa Suneböckerna, för han skulle tvingas läsa andra böcker.
Resultatet av detta var att han helt slutade läsa böcker!
Jag blev alldeles tagen av den berättelsen!
Hur kan en lärare göra så?
Om en pojke vill läsa just Suneböckerna. Låt honom läsa dem!
Eller går det där förbudet i linje med Jan Hansson, på svenska Barnboksinstitutet, som vill få biblioteken att rensa bort våra böcker.
Barn ska inte läsa!
Det är tydligen den devisen som råder på Svenska Barnboksinstitutet.
Tänkte att det kunde vara bra för svenska folket att veta vilka krafter som försöker styra barns läsande. Till det sämre.
Böcker är nödvändiga.
Jag förstår faktiskt inte att vi fortfarande i våra dagar lever i ett litterärt förtryck.
Låt barn få läsa det de dras till!
Serier? Varför inte.
Jag själv läste serier när jag växte upp.
Jag inspirerades av dem.
Det fick mig att vilja utveckla mitt läsande.
Då kom böckerna.
Jag anser att varje människa har rätt att få läsa den bok, eller den serie som de dras till.
Jag fick ett pressurklipp från Uppsala Nya Tidning, där en ung flicka skrev en krönika om att vuxna och barn har olika uppfattning om vilka böcker som barn ska läsa.
På de vuxnas lista fanns Roald Dahl och Astrid Lindgren.
På barnens lista fanns Martin Widmark (Lasse-Maja) Jujja Wieslander (Mamma Mu) och vi (Suneböckerna)
Det är tydligt att barn vet vad de vill läsa.
Varför ska då vuxna försöka styra detta genom sina egna värderingar och åsikter om vad som ska anses vara "god litteratur"?
Ibland blir jag bara trött på vissa vuxna människor som tycks ha glömt bort sin egen magiska värld som kallades för barndom.
Ett tips till alla dessa: gå barfota en stund i snön. Ät en glass. Titta en stund på stjärnorna.
Och skratta.
Minst en gång om dagen.
Fridens!
När vi var klara där så träffade vi Susanne, som senare skulle skrapa en TRISS-lott i TV.
Hon berättade om sin son, som nu var vuxen.
När han växte upp så läste han Suneböckerna och älskade dem!
Det var de enda böckerna han läste!
Så hans lärarinna berättade på utvecklingssamtalet att det var slut med detta.
Han fick inte längre läsa Suneböckerna, för han skulle tvingas läsa andra böcker.
Resultatet av detta var att han helt slutade läsa böcker!
Jag blev alldeles tagen av den berättelsen!
Hur kan en lärare göra så?
Om en pojke vill läsa just Suneböckerna. Låt honom läsa dem!
Eller går det där förbudet i linje med Jan Hansson, på svenska Barnboksinstitutet, som vill få biblioteken att rensa bort våra böcker.
Barn ska inte läsa!
Det är tydligen den devisen som råder på Svenska Barnboksinstitutet.
Tänkte att det kunde vara bra för svenska folket att veta vilka krafter som försöker styra barns läsande. Till det sämre.
Böcker är nödvändiga.
Jag förstår faktiskt inte att vi fortfarande i våra dagar lever i ett litterärt förtryck.
Låt barn få läsa det de dras till!
Serier? Varför inte.
Jag själv läste serier när jag växte upp.
Jag inspirerades av dem.
Det fick mig att vilja utveckla mitt läsande.
Då kom böckerna.
Jag anser att varje människa har rätt att få läsa den bok, eller den serie som de dras till.
Jag fick ett pressurklipp från Uppsala Nya Tidning, där en ung flicka skrev en krönika om att vuxna och barn har olika uppfattning om vilka böcker som barn ska läsa.
På de vuxnas lista fanns Roald Dahl och Astrid Lindgren.
På barnens lista fanns Martin Widmark (Lasse-Maja) Jujja Wieslander (Mamma Mu) och vi (Suneböckerna)
Det är tydligt att barn vet vad de vill läsa.
Varför ska då vuxna försöka styra detta genom sina egna värderingar och åsikter om vad som ska anses vara "god litteratur"?
Ibland blir jag bara trött på vissa vuxna människor som tycks ha glömt bort sin egen magiska värld som kallades för barndom.
Ett tips till alla dessa: gå barfota en stund i snön. Ät en glass. Titta en stund på stjärnorna.
Och skratta.
Minst en gång om dagen.
Fridens!